Viktoria

Bonden-Ronny Eriksson

Nu ska jag berätta en sann episod, som handlar om styrka och hjältemod

Som handlar om styrka och hjältemod och ett hiskeligt äventyr

Det var vinter och kallt det var gnistrande snö

Och bonn han for för att hämta hö

ja bonn han for för att hämta hö, Ifrån sin slåttarmyr

Bak i skrindan satt bonn med vadmalsblusen

Och ändå så känt han sig bottenfrusen

Ändå så känt han sig bottenfrusen, det var minus trettiett

Å framför skrindan där gick kraken

Och fastän han var alldeles naken , fast han var alldeles naken

Så ånga han av svett

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderi åfaderi å faderalla

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderallanlej

Å snart fick dom se hur ladan stog där

Och fast den var full utav hästafoder, fast den var full utav hästafoder

Gjorde hästen genast halt

Och bonn han "smack, smack" mana på

Men så hästen stog still å vägra å gå, hästen stog still å vägra å gå

å göra som bonn befallt

Och plötsligt vart allting hovendroven

Se hästen han tog och vände på hoven, hästen tog och vände på hoven

å satte iväg som en rem

å bonn han for av, han for opp å ner

å han låg där i snön å svor en ed, låg där i snön och svor en ed

medan hästen rusa hem

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderi åfaderi å faderalla

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderallanlej

Men efter den allra värsta svadan

Så lomma bonn iväg mot ladan, lomma bonn iväg emot ladan

Och nästippen var vit

Och när han klev in genom ladugluggen

Blev han stående som om han va huggen, stående som om han va huggen

Ut ur ett block granit

Och opp emot skyn for hans ögonbryn

För emot honom kom de en hiskelig syn, mot honom kom de en hiskelig syn

Galen av raseri

I flygande fläng kom en väldig björn

Å bonn han fick sig en redig törn, bonn han fick sig en redig törn

Men björn han for förbi

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderi åfaderi å faderalla

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderallanlej

Men snabbt som en vessla var bonn på´n

Och tog ett livtag bakifrån, å tog ett livtag bakifrån

Och lyfte den björnen opp

Å bonn han tänkt va i jessenamn

gör man när man står med en björn i famn, ja va gör man när man står med en björn i famn

vad finns det då för hopp?

Det finns inte många alternativ när man varken har gevär eller kniv, varken har gevär eller kniv

Som ni nog kan förstå

Å klockan hon börja å närma sig fem

Å hä va fem kilometer hem, hä va fem kilometer hem

Det var bara å börja gå

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderi åfaderi å faderalla

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderallanlej

Å bonn han glömde alldeles bort att han frös

För björn han slogs för att ta sig lös, björn han slogs för att ta sig lös

För allt va han var värd

Å bonn han bar å han svor å han slet,

både av rädsla och envishet, ja både av rädsla och envishet

det var en märklig färd

å trot om ni vill men bonn bar björn

ända hem till farstudörrn, ända hem till farstudörrn

så för bonn så gick det väl

men för björn gick det sämre för han tog han

in i vedbo´n å där han slog han, in i vedbo´n där han slog han med yxan sin ihjäl

ja nu vet ni precis hur det gick till

å ni får väl tro det om ni vill, ja ni får väl tro det om ni vill

men efter vad jag förstår

så nog finns det mången riksdagsherre som kan ljuga mycket värre, som kan ljuga mycket värre

än jag nånsin förmår

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderi åfaderi å faderalla

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderallanlej

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderi åfaderi å faderalla

Faderi å faderi å faderi å faderej, faderi å faderallanlej

Tjohej!